Hur läkare och psykologer skadar patienter genom att ifrågasätta deras upplevelser — och vad du kan göra åt det.
Översatt och bearbetad från CPTSD Foundation.
Gaslighting kan ha allvarliga konsekvenser som ytterligare skador eller dödsfall för patienter. Risken med att känna sig generad och skamsen gör att man ignorerar sitt sunda förnuft och beslutar att aldrig mer besöka en läkare. Detta är inget misstag, utan det förväntade resultatet.
Du är en kvinna och går till akutmottagningen med en svår hosta. AT-läkaren på akuten lyssnar först uppmärksamt och verkar trevlig. Men överläkaren ser i din journal att du har ett psykiskt hälsotillstånd eller att du tidigare har klagat på samma problem.
Plötsligt börjar AT-läkaren bete sig annorlunda, kanske bli kort i tonen med dig eller säga nonsens som att du behöver dricka mer vatten eller gå ner i vikt så kommer hostan att försvinna.
Du lämnar sjukhuset med en känsla av skam och förlägenhet, med ditt självförtroende allvarligt skadat. Du känner dig djupt frustrerad. Du känner dig som en idiot för att du överhuvudtaget sökte hjälp från sjukvården. Du kan också börja ifrågasätta dig själv och din bild av vad som hände.
Du kan börja undra: "Är det allt i mitt huvud?"
Du har blivit medicinskt gaslightad, och läkaren har orsakat en iatrogen skada — en medveten vårdskada.
Medicinsk gaslighting tar många former, inklusive att någon inom sjukvården säger till en patient att de inbillar sig att de är sjuka eller får någon att ifrågasätta sin mentala hälsa.
Gaslighting utförs även av terapeuter och psykiatriker. Båda kan leda till förödande resultat.
Gaslighting kan ha allvarliga konsekvenser som ytterligare skador eller dödsfall för patienter. Risken med att känna sig generad och skamsen gör att man ignorerar sitt sunda förnuft och beslutar att aldrig mer besöka en läkare. Detta är inget misstag, utan det förväntade resultatet.
När en person har blivit utsatt för gaslighting kanske de inte längre litar på läkare — ett beteende som kan vara dödligt om deras tillstånd, anledningen till att de sökte en läkare från början, är av allvarlig karaktär.
Kvinnor är utan tvekan den grupp som blir mest gaslightad. Medicinska yrkesverksamma tenderar att se kvinnor som hysteriska och tar inte kvinnors klagomål på lika stort allvar som mäns. Intressant nog gäller detta oavsett om läkaren är kvinna eller man.
Kvinnor är mer benägna än män att få höra från sin behandlande läkare att deras smärta är emotionell och får oftare än män recept på ångestdämpande medicin. De är också mer benägna att diagnostiseras som psykiskt sjuka (Pagan 2018).
Dessutom kan diagnoser som enbart påverkar kvinnor ta längre tid eller försenas. Till exempel kan tillstånd som endometrios ta ungefär sju till åtta år att diagnostisera. Resultatet blir att kvinnor lider i onödan eftersom deras läkare inte lyssnar på dem.
Förödmjukelsen och den möjliga fysiska skadan från gaslighting av en läkare är fruktansvärda bieffekter av ett partiskt eller fördomsfullt förhållningssätt. Men man behöver inte finna sig i det — det går att kämpa emot.
Hitta en vårdgivare du kan lita på. Det starkaste vapnet en gaslightare har är att göra vaga uttalanden för att lugna dig. Hitta en läkare som är ärlig och rakt på sak med dig.
Var din egen advokat. Du kan byta läkare och behöver inte tolerera någon som är nedlåtande eller oförskämd. Om du inte är nöjd med läkarens behandling av dig eller diagnos — sök dig till någon annan som lyssnar och tar dig på allvar.
Anmäl en försumlig läkare. Gå över läkarens huvud till verksamhetschefen eller IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Berätta ärligt hur du behandlades och kräv åtgärder. Det finns också möjlighet att göra en polisanmälan om du skadats fysiskt eller psykiskt av en gaslightande läkare.
Att bli gaslightad av en psykiatriker eller psykolog är något som inte bör tas lätt på. Den största anledningen att inte ignorera risken är att det sannolikt är avsiktligt.
Det finns två möjliga orsaker till att en behandlare gaslightar en klient. Den ena är att behandlaren har en annan uppfattning än klienten om vad diagnosen bör vara, och därför gaslightar för att få klienten att gå med på den valda behandlingen.
Den andra möjliga orsaken är att behandlaren är oetisk och gaslightar för att göra patienten till en långtidsklient.
I båda fallen är det klokt att begära ut sina journaler för att se vad som skrivs, och säkerställa att behandlingen som utförs är den förväntade. Om en klient känner sig gaslightad bör den lämna behandlaren och söka en som lyssnar och är ärlig.
Hippokrates formulerade en av medicinens mest grundläggande principer: "Först, skada inte." Men behandling av läkare kan ibland vara mer skadlig än helande. Sådana behandlingar kan involvera diagnostiska procedurer, mediciner, kirurgi, sjukhusvistelser eller psykoterapi.
Termen iatrogenes kommer från grekiskans "frambragt av helaren" och avser varje effekt på en person som härrör från en vårdpersonals handlingar och som påverkar patienten negativt. Dessa yrkespersoner inkluderar läkare, kirurger, psykiatriker, psykologer, terapeuter och många fler.
Iatrogenes kan uppstå som ett direkt eller indirekt resultat av behandling — eller brist på behandling. Ett exempel: en person söker behandling för svår depression men får behandling för ångestsyndrom istället. Behandlaren har begått ett iatrogent fel och kan vara helt omedveten om det, eller förblindad av övertygelsen att den egna diagnosen är korrekt.
Enligt en studie: "Den skada en läkare kan orsaka begränsas inte till oaktsam användning av medicin eller medicinska procedurer utan kan även inkludera omotiverade uttalanden och feltolkningar av data." Slutresultatet är en patient som skadats emotionellt och fysiskt och kanske aldrig återhämtar sig (Krishnan & Kasthuri 2005).
Att få fel diagnos och behandlas med fel metoder kan vara extremt förödande. Detta gäller särskilt personer med psykisk ohälsa, som löper större risk att inte behandlas korrekt.
Enligt National Mental Health Consumer & Carer Forum kan personer med långvarig psykisk ohälsa förvänta sig:
Studier visar att:
Den bästa metoden för att bekämpa iatrogenes är att vara medveten om att det kan hända. Både behandlare och patienter behöver veta vad iatrogenes är och hur det kan påverka behandlingsresultatet.
För behandlare: Var uppmärksam på egna fördomar som kan leda till olämplig behandling. Lyssna på dina patienter och avfärda inte vad de berättar. Att lyssna noga och se patienten som en allierad i behandlingen minskar risken för feldiagnos avsevärt.
För patienter: Var medveten om att iatrogenes kan förekomma i relationen med din behandlare. Du har rätt att ifrågasätta din diagnos, begära ut dina journaler och söka en annan åsikt.
Gaslighting och iatrogenes är båda mycket skadliga för dem som söker behandling för fysiska och psykiska besvär. Men det finns metoder för att förhindra att det skadar dig — och för läkare och terapeuter att hjälpa sina patienter att läka istället för att skada.
"Var aldrig rädd att höja din röst för ärlighet och sanning och medkänsla mot orättvisa och lögn och girighet. Om människor överallt i världen gjorde detta skulle det förändra jorden." — William Faulkner
Referenser